Kött är gött. Men inte nödvändigt.

I mitt hushåll på två gjorde vi januari månad till ett ställningstagande. Vi skippade köttet. Varför? Frågade många. Jag svarade: För samvetet. Som ett test. Se hur det funkar. Behöver jag verkligen äta skinka på mackan?
Våra regler var följande:
– Vi handlar inget kött, och lagar inga måltider med kött
– Vi äter fisk och skaldjur. Min motivering: Dom som lever under vatten fattar ändå ingenting.
– Undantag görs för pålitligt kött. Såsom älgar skjutna på nära vänners mark.
– Undantag görs även för födelsedagsmiddag på tapasrestaurang.
– Undantag görs även för snabbmatssafari.
– Undantag görs även när det bjuds på flyttpizza.
– Undantag görs även för köttfärslimpa på Kulturhuset.
– Undantag görs även för fläskkotlett med bea på IKEA.
– Undantag görs även för baconost 30 januari.
– Undantag görs även för korv med bröd 31 januari.
Den här listan är kul. Skratta gärna. Jag gjorde det.
Men trots alla dessa små undantag är jag nöjd. För mig handlade det inte om att tvingas att motstå kött. Januari har istället varit en månad där jag varit medveten om hur mycket och vad för kött jag har stoppat i mig. Jag har inte saknat något. Jag har inte varit hungrig eller fått näringsbrist. Allt har varit nästan precis som vanligt. Förutom skinkan på mackan. Och den kan jag faktiskt tänka mig att offra.

Kommentarer
Trackback
